Sanna jobbar.

Sláinte!

I skrivande stund är jag sjukt bakis. Det är väl så det ska vara dagen efter St Patrick's Day, antar jag. Vi åkte in till Brisbane igår för att fira denna irländska högtid. Det var fullt med grönklädda, galna irländare överallt och humöret var på topp! Vi mötte våra irlänska kompisar på en pub och vandrade där in i dimman. Idag har jag mått piss, men irländarna lyckades på något vänster dra med mig till puben imorse för en återställare. Huvvaligen.


Förra veckan fick vi jobba 25 timmar.. inte så mycket, men det är något. Imorgon ska vi åka och prata med chefen för att se om hon har mer jobb till oss som kiwipackare hädanefter. I need money, that's what I want.

Jag har fått erbjudande på bilen nu också. Fan, jag vill inte sälja den.. men å andra sidan tror jag inte att jag kommer få ett bättre erbjudande. Jag måste bara se till att jag får mig till jobbet på annat vis, ifall jag nu skulle sälja den typ imorgon eller någon dag efter. Trist är det verkligen. Hoppas allt löser sig till det bästa. Saker och ting får gärna börja gå min väg nu, känner jag.

Tick tock.

Jag känner pengastressen nu.. Jobbigt! Vi får inte jobba så mycket som vi önskat då vi tyvärr räkade födas med ett kvinnligt kön, istället för ett manligt.. som tydligen värderas mer när det kommer till farmarbete. Vad hände egentligen med att se till varje person som individ och låta vem som helst provjobba, istället för att förhandsdöma en enbart utifrån vilket kön man råkar ha...?

Så pengarna är nästan slut och min nya respartner har inte mycket tid kvar här i Australien och känner väl att hon kanske måste röra på sig snart för att hinna med allt som hon vill se innan hon ska åka hem. Vi vill ju helst att vi ska få jobba på som fan nu så att jag får ihop en slant pengar och kan resa lite med henne.. Om jag vore troende hade jag förmodligen bett till Gud. Men jag känner hopp. Vi ska sälja bilen, som jag dock har blivit jävligt fast vid och kommer att sakna oerhört mycket, så troligtvis ramlar några laxar in på kontot då.. om vi nu får sålt den. Man vet aldrig!

Annars händer inte så mycket. Jag har fått ett par utbrott på ett par personer i huset som verkligen är respektlösa emellanåt.. Jag tror att samtliga i huset känner likadant som mig angående all jävla röra, oljud och alkoholoserade människor som aldrig vill gå coh lägga sig, oavsett vilken dag på veckan det är. Men tyvärr vågar ingen säga till.. men för mig brast det till slut. Det är fan inte rättvist att man ska behöva ta så mycket skit från folk som DESSUTOM betalar mindre i hyra. Det verkar som att de till slut har tagit mina utbrott på allvar, för de senaste dagarna har de faktiskt lugnat ner sig lite. De säger att jag skrämmer dem, hehe. Men så är det - när jag väl blir arg så blir jag förjävla arg!

Jag vill jobba!!!! Jag är så himla uttråkad om dagarna när jag inte gör något vettigt. För jag har ju inte råd med att åka och göra en massa grejer heller.. Visst kan vi åka till stranden ibland, men det beror ju helt och hållet på vädret. men vi har kul också.. Det finns några i huset som jag kommer väldigt bra överens med och som man kan ha lite roliga konversationer med! Så det är ju inte endast eländes elände, som tur är. vi fick faktiskt jobba i fredags.. de sade att de skulle höra av sig om jobb igen på tisdag igen, så jag hoppas att vi får jobba i alla fall 3-4 dagar nästa vecka.

Jag börjar ändå bli lite nervös. När Johanna har åkt hem, så ska jag helt plötsligt börja resa själv! Vart ska jag ta vägen liksom? Ingen aning. Det är ju lätt att lära känna folk, men kanske inte lika lätt att hitta någon som vill resa med en kanske. Om allt skulle skita sig, hoppas jag att jag får komma hem till mor eller far.. för någon lägenhet har jag inte förrän i september då skolan börjar om igen!

Hör gärna av er lite oftare eller skriv en rad i bloggen! Det ekar lite tomt här...