...and they lived happily ever after.

Det är så mycket nu i mitt huvud. Min hälsa har inte varit den bästa.. Jag har jobbat mycket, även då jag haft feber.. Varit nära på att svimma.. Ignorerat min hälsa, helt enkelt. Men igår sa jag till. Jag ringde chefen och krävde att få vara hemma och det visade sig vara välbehövligt. Jag mår faktiskt redan mycket bättre.

Det är mycket i skolan just nu och jag försöker verkligen skärpa mig. Det känns nästan som det är första gången jag har det kämpigt i skolan.. innan har alltid flutit på ganska bra. Men nu måste jag verkligen plugga och läsa en massa för att klara mina kurser. Jag har en hemtenta som ska in imorgon, och jag är långt ifrån klar. But I've kinda always been a last-minute-kinda-gal, I guess. Det kommer säkert gå bra.. Men jag tvivlar inte på att arbetet skickas in kl 23:59, även kallat Matilda-style!

Jag ska även försöka hinna med att ansöka kurser för vårterminen imorgon.. Det blir la Italienska C, om det nu finns en kurs som heter så. Någon slags fördjupning, i alla fall. Jag försöker fixa och trixa så allting löser sig fint med min gbg-lägenhet till jag återvänder hem till Svedala till sommar. Jag måste erkänna att jag faktiskt längtar lite! Ah, måste komma ihåg att leta biljetter hem till jul också.

Kärleken och det förbannade brevet? Ja, det har då visat sig att brevet, efter två veckor, fortfarande inte har kommit fram. "Det är sååå ödet, alltså. Det är inte meningen att du ska bryta helt med honom.. Fattar du inte det?", säger Svettis. Well, that didn't stop me. Jag skrev kortfattat om vad som stod i brevet i ett mail till honom. Jag är ganska säker på att han har läst det, men han har inte hört av sig. Jag vet inte vad jag känner riktigt.. Självklart är jag ju nyfiken på att få reda på hur han uppfattar och känner inför det jag skrev, men samtidigt var ju meningen med det hela att jag skulle bryta med honom för alltid. Jag är så kluven. Det finns väl självklart någon dröm om det klassiska filmslutet då ena partnern slutligen inser att han/hon var så nära att förlora allt han/hon någonsin älskat och sedan springer tillbaka till den andres öppna armar. Men som bekant så har ju inte alla filmer ett lyckligt slut. Vi får nog tyvärr vänta lite och se hur min film slutar.

I'm gonna be a mother!!

Yeah, you heard me. Mor, far.. Ni kommer blir mormor och morfar till en liten pojke och därefter en liten flicka. Jag hängde med Katrin häromdagen och hon gjorde det, tydligen, jättekända ringtestet på mig! Man kan vara skeptisk till sådana här test, men faaan asså. Det är läskigt hur det alltid slår rätt! Egentligen ska man använda sin förlovningsring, men eftersom jag inte är förlovad går det bra med vilken ring som helst... Man ska trä den på en kedja, som inte är tvinnad utan helt rak.. Placera den över vänstra handleden (eller handen, som tydligen funkade för personen i videon) och därefter är det bara att beskåda din framtid. Svänger ringen fram och tillbaka, betyder det att du ska få en son och svänger den i cirklar så är det en liten dotter. Är den helt still är det slut på barn. Jag har nu gjort det här testet TRE gånger och det visar samma sak varje gång; Först en son, sen en dotter och sen är det slut. Precis som jag alltid velat ha! (Elin, minns du? Jonas och Emmelie ;P)

Vi testade även detta testet på en italiensk bartender som verkade vara riktigt skeptisk. Vi förklarade för honom att vi inte ville veta något om hans barn, men att vi skulle ta reda på hur många barn han hade och vilka kön. Det visade först en flicka, och man såg hur hans ögon blev lite större.. sen visade det en pojke och hans ögon ploppade nästan ut, för det stämde! Tredje gången visade det en till pojke.. men då sa han att han bara hade två barn. Och fjärde gången stannade den. Alltså, antingen har han en son han kanske inte känner till.. Ni vet, italienska bartenders sprider ju sin säd lite här och var..! Eller så kommer han helt enkelt att få en till son i framtiden! Spännande, spännande.. Jag tror han blev lite nervös för sin spådom.

Men helt seriöst, hörrni. Detta stämmer.. typ jämt. Jag var så himla nervös för att ringen skulle vara still från början, att den skulle visa att jag inte skulle få några barn. Det är sjukt hur mycket man tar barnaskaffandet för givet.. Hur man planerar vad ens framtida barn ska heta osv, när det inte ens är säkert att man kommer att få barn! Men nu vet vi. Jag ska bli mor till en pojke och en flicka!

He's just not that into me.

Jag tog Jessicas råd att se filmen "He's just not that into you", och när man ser det hela utifrån är det ju så jävla tydligt hur korkade vi kvinnor kan vara när det kommer till män. Alla de ursäkter vi kommer på om vad som möjligen kan vara anledningen till varför killen ifråga inte hör av sig. "Han har säkert slut pengar på mobilen".. "Han kanske är någonstans där han inte har täckning?", "Han vill säkert inte verka för på, bara. Därför han inte hört av sig än.. Vänta lite bara, ska du se!"

He's just not that into me. Hur mer tydligt kan det bli? Varför gå och hoppas på någon som inte hör av sig? Visserligen vill man ju ha allt man inte kan få.. Men skulle jag verkligen vilja ha en kille som inte vill ha mig? Som inte brinner för mig, liksom? En kille som kanske fantiserar om någon annan när man umgås...? Vill jag verkligen det? Och allt detta bullshit om att spela svår, om att han säkert spelar svår.. Att allting är del av ett spel. My ass! Vill man ha någon, så ser man till att få den. Och om nu någon vill ha mig, så ska jag fan inte behöva anstränga mig för att se de små tecknen. If it's meant to happen, it will happen. Annars måste jag helt enkelt get over him.

Funderingar från en nyvaken norrlänning.

Svettis håller äntligen på att packa upp all hennes skit, så man kanske äntligen får lite golvyta i lägenheten! Ni anar inte hur mycket grejer den tjejen har alltså, och jag känner att jag blir lite irriterad över hur hon måste packa upp precis allt. Jasg insåg snabbt att det inte finns utrymme för att ha framme alla saker, så jag lät de kläder och sakerna jag sällan använder ligga kvar i min väska, istället för att ta upp en massa plats. Det tankesättet existerar typ inte för Svettis. Sen nu imorse, precis efter jag vaknat, ser jga hur hon plockar ut allt mitt shit, det lilla jag har, från skåpet för att ställa dit hennes egna saker. "Jag tänkte att de här kanske kan stå nån annanstans".. Uffa! Sen sätter hon upp sin fuuula tavlor och lampor överallt, som om jag inte har någon talan alls för hur vårt gemensamma rum ska se ut. Just nu har jag t.ex en blå, plastig stjärnnattlampa för en barnkammare ovanför huvudet. Ugleh!

Jag vet inte hur lång tid det tar fört ett inrikes brev att komma fram i Italien, men det verkar då ta en jäkla tid! Jag postade brevet i onsdags liksom.. I Sverige hade det vart framme redan på torsdagen.. Ja, ja. Jag ska inte tänka på det så mycket, but it's kinda hard not to.

Jsg tror att jag har blivit skoltrött igen.. Det tar emot så himla mycket att sätta sig ner och plugga inför mina lektioner. Jag har typ ingen energi och vill bara sova. Denna vecka har jag lektioner varenda dag och det är inte något jag ser fram emot.. Det kommer bli en tung vecka.

Det är många australiensare i Rom den här perioden och jag blir bara säkrare och säkrare; Jag vill och ska ha en australiensare. De är ju bara för heta alltså. Men det ska nog gå att lösa! Jag planerar ju lie lätt att åka till Oz och jobba ett år rätt snart.. Vet dock inte exakt när det blir.. Blir kvar här tills nästa sommar.. Sen blir det Göteborg på hösten.. Sen vårterminen kommer utspela sig i Brighton, England.. Sen efter det har jag bara en termin kvar på min utbildning.. Då jag ska skriva mitt examensarbete. Kanske kan man göra det i Australien? Eller inte. Isåfall får jag väl vänta en termin till, tills jag tagit examen.. Men då kanske man vill börja jobba med en gång? Fast jag kanske kan undervisa i Italienska overseas liksom? Tål att tänkas på.

Nä, jag ska väl öppna böckerna nu kanske. Inte peppad. Och så har jag en flugjävel that won't leave me aloneeee!!! Cazzo!

En kväll på centralen.

Kom precis hem från jobbet efter att ha tagit världens längsta resa hem. I och med att jag numera bor i ett nytt område i Rom, så känner jag inte till vilka bussar, och verkligen inte vilka nattbussar, som går. Men idag tänkte jag utforska hur jag lättast skulle ta mig hem. Jag hade fattat det som att det gick att ta en buss nära mitt jobb hela vägen hem.. eller man var tvungen att gå en bit, men busschauffören rådde mig att byta buss på centralstationen. Jag tog hans råd och hoppade av för att vänta på den andra bussen.

Tanken slog mig då att jag var den enda tjejen i sikte som stod och väntade på bussen... Hej, flugor på sockerbiten! Man efter man efter man kom för att prata med mig.. Äckliga män. Jag pallade inte utan stirrade i marken och så gång på gång att jag inte ville prata med någon. Som tur var förstod de mig.

Många tycker man är galen om man som tjej i Rom tar nattbussen hem... "Nånting hemskt kan ju hända dig!".. Visserligen, men jag hatar att känna mig underlägsen och kontrollös. Varför kan inte jag få åka hem med bussen istället för att slösa en massa pengar på taxi, utan att behöva bli sexuellt trakasserad och näst intill påtvingad rädsla. Jag vill inte gå runt och vara rädd och tro att alla är ute efter att våldta mig.. Men det är så många människor som sätter dem tankarna i mitt huvud. "Det är farligt därute!". Men seriöst. Hur många av, låt oss säga 100, män är våldtäktsmän? Inte fan är det var och varannan person. Men man ska aldrig ta nåt för givet heller... Därför har jag min pepparspray.

Pepparsprayen är min vän!

Nya läggan!

I got soul but I'm not a soldier.

Jag gjorde det. Gjort är gjort och kommer aldrig mera tillbaka, right? Vill jag att det ska komma tillbaka? Åh, jag vet inte. Jag vet dock att jag inte klarar av min svartsjuka, mina spekulationer och analyser.. att ständigt aldrig ha någon idé om vad som föregår i hans huvud. Att älska med inte känna mig älskad tillbaka. Att leva någon dröm som inte existerar utan bara är en del av min fantasi. Att hoppas med hjärtat och samtidigt stänga ut hjärnans sunda förnuft. Jag orkar inte mer... Så jag gjorde det.