Idag saknar jag Rom. Sitter och bläddrar igenom gamla sms från min Rom-mobil, och jag blir så rörd av sms:en jag fick dagen jag åkte därifrån...
Ti voglio bene, sei una super friend. Sempre con il sorriso, sempre dolce e gentile, semplicemente tu che sei fantastica. Ti adoro Sannina, good luck sure that we will see each other again soon. Ti voglio bene.. ed ora give me a smile, the one you've always shown. Take care.. :)
Sarò sincero, sei l'unica di cui ho una stima completa e assoluta. Un bacio
Raggio di sole... mi mancherai da morire..
Men samtidigt som jag gjorde många ledsna när jag åkte, så blev ju en del glada över att jag skulle komma hem till Sverige också:
Sanna! Jag är så jävla glad att du kommer hem i sommar! Jag älskar dig! Puss! ... och jag ber om ursäkt om ifall det här kostar dig en massa pengar..
lördag 26 februari 2011
torsdag 24 februari 2011
Day 23 – Something that makes you feel better

Jag behöver resa. Då mår jag bra! Det är lite av min drivkraft.. det som gör att jag orkar med! Skolan har på sistone varit jävligt tråkig och jävligt krävande och jobbet är som det är.. arbetskamraterna gör det lättare, med cp-kunderna försvinner aldrig. Jag vill åka till Australien nu!!! Men måste vänta tills september då jag just nu lever på lånade pengar.. uffa! Men oj, vad fint det ska bli. Det lutar mot Perth! Vad säger ni, skulle inte ni vilja åka till platsen på fotot? :D
lördag 19 februari 2011
Idag på jobbet (del II)...
Jag står och buntar tidningar när CSK plötsligt dyker upp.
CSK: Ja, den där let's dance-alexandra är allt bra snygg.
Jag: Jo.
CSK: Fast man måste ju nöja sig med det man har.. speciellt då man vill ha barn. Man vill ju ha någon som hjälper till när man "faller av pinnen".
Jag: ..........Jomenvisst.
CSK: Förlåtförattjagsafalleravpinnernförlåtförattjagsafalleravpinnenförlåtförattjagsafalleravpinnenförlåtförattjagsafalleravpinnenförlåtförattjagskafalleravpinnen!!
Jag: DET ÄR OKEJ!!
En timma senare..
Det ringer i jobbets telefon och min kollega svarar. Det är CSK.
CSK: Hej, det är ******. Jag glömde säga en sak till Sanna. Jag glömde säga att jag såg henne när hon buntade tidningar. Hejdå!
CSK: Ja, den där let's dance-alexandra är allt bra snygg.
Jag: Jo.
CSK: Fast man måste ju nöja sig med det man har.. speciellt då man vill ha barn. Man vill ju ha någon som hjälper till när man "faller av pinnen".
Jag: ..........Jomenvisst.
CSK: Förlåtförattjagsafalleravpinnernförlåtförattjagsafalleravpinnenförlåtförattjagsafalleravpinnenförlåtförattjagsafalleravpinnenförlåtförattjagskafalleravpinnen!!
Jag: DET ÄR OKEJ!!
En timma senare..
Det ringer i jobbets telefon och min kollega svarar. Det är CSK.
CSK: Hej, det är ******. Jag glömde säga en sak till Sanna. Jag glömde säga att jag såg henne när hon buntade tidningar. Hejdå!
fredag 18 februari 2011
Idag på jobbet...
Creepy stalker-kund (CSK):
Hej Sanna, kul att se dig! En fråga: varför putar din mage ut?
Jag:
Vet inte, för att jag är tjock?
CSK:
Jag trodde du var med barn...
Jag:
Nej, det är jag inte.
CSK:
Förlåtförattjagfrågadeförlåtförattjagfrågadeförslåtförattjagfrågade... ditt fina, ljusa hår har växt några centimetrar...
Jag: mmm..
CSK: En gång hade jag långt hår...
Jag: Okej.
Hej Sanna, kul att se dig! En fråga: varför putar din mage ut?
Jag:
Vet inte, för att jag är tjock?
CSK:
Jag trodde du var med barn...
Jag:
Nej, det är jag inte.
CSK:
Förlåtförattjagfrågadeförlåtförattjagfrågadeförslåtförattjagfrågade... ditt fina, ljusa hår har växt några centimetrar...
Jag: mmm..
CSK: En gång hade jag långt hår...
Jag: Okej.
torsdag 17 februari 2011
We had seasons in the sun.
Klockan tickar och jag har fortfarande inte skrivit något på uppsatsen... vart tog dagen vägen? hade ju skitlång tid på mig?! Fan, vad jag blir irriterad på mig själv. Jaja, och nu sitter jag här och bloggar. Allting är bättre än uppsats tydligen! Har ju förresten fortfarande inte gjort det public på bloggen än att jag ska flytta! Redan vid månadsskiftet byter jag lägenhet till en större en! Can't wait!
Det är en ganska lustig historia hur jag fick lägenheten. Jag fick erbjudande via boplats (göteborgs "kö"-system på nätet) att få gå och kika på en lägenhet.. Jag åkte och kikade på den, men fick inte ett superbra intryck då den var lite sisådär.. skabbig och väldigt oprivat balkong, extremt litet badrum.. väldigt gammalt kök osv. Men jag tackade ja ändå, för ett förstahandskontrakt är alltid ett förstahandskontrakt! Men det visade sig hur som helst att jag inte fick lägenheten.. Men då jag inte var superexalterad över den in the first place, så gjorde det inte så jättemycket faktiskt. Men, dagen efter så ringer kvinnan från fastighetsbolaget och säger att hon tyckte det var så himla tråkigt att jag inte fick lägenheten, så hon ville erbjuda mig en annan.. bara sådär liksom! Åkte och kikade på den, som var i samma område som den andra lägenheten, men betydligt fräschare! Så det var egentligen inga snack om saken, utan jag tackade ja på en gång. Jag längtar tills jag bor i den! Den kommer bli så fin och det kommer att bli så skönt att bo lite större for once!!
Lite kort om lägenheten: det är en tvåa på 47 kvm med kokvrå. De har renoverat om den så väggar och golv är freeesh! Parkettgolv till och med! Toan är inte så stor, men har ett badkar, så det är nice. Sen har den en liten mini walk-in-closet också! Lägenheten ligger på bottenplan, men fönsterna ligger så bra till att ingen (förmodligen) kommer att gå förbi och kika på my fine ass när jag ligger och snarkar! Sen har jag då en liten "altan". Då jag kollade på lägenheten var det snö på marken, så jag vet inte om vi snackar om en liten gräsplätt utanför dörren eller om det ligger nån planka därunder också.. Hursomhelst ligger "altanen" på solsidan, så det blir nog gött att kunna sitta ute i solen och götta sig på sommarn! Det är lite buskar i vägen nu, men vaktmästarn sa att de skulle röja upp lite till sommaren, så det kan man ju hoppas! :) Här får ni lite bilder.. Det är lite svårt att se, då det är krångligt att rymma en hel lägenhet på ett foto. Men nåt kort blev det iaf:
Da livingroom med altandörr:

Da kaok-wroah:

Da bedroom:

Innergården, eller vad man ska kalla det.. Husen mittemot där tvättstugan är!

Här är då "altanen":
Det är en ganska lustig historia hur jag fick lägenheten. Jag fick erbjudande via boplats (göteborgs "kö"-system på nätet) att få gå och kika på en lägenhet.. Jag åkte och kikade på den, men fick inte ett superbra intryck då den var lite sisådär.. skabbig och väldigt oprivat balkong, extremt litet badrum.. väldigt gammalt kök osv. Men jag tackade ja ändå, för ett förstahandskontrakt är alltid ett förstahandskontrakt! Men det visade sig hur som helst att jag inte fick lägenheten.. Men då jag inte var superexalterad över den in the first place, så gjorde det inte så jättemycket faktiskt. Men, dagen efter så ringer kvinnan från fastighetsbolaget och säger att hon tyckte det var så himla tråkigt att jag inte fick lägenheten, så hon ville erbjuda mig en annan.. bara sådär liksom! Åkte och kikade på den, som var i samma område som den andra lägenheten, men betydligt fräschare! Så det var egentligen inga snack om saken, utan jag tackade ja på en gång. Jag längtar tills jag bor i den! Den kommer bli så fin och det kommer att bli så skönt att bo lite större for once!!
Lite kort om lägenheten: det är en tvåa på 47 kvm med kokvrå. De har renoverat om den så väggar och golv är freeesh! Parkettgolv till och med! Toan är inte så stor, men har ett badkar, så det är nice. Sen har den en liten mini walk-in-closet också! Lägenheten ligger på bottenplan, men fönsterna ligger så bra till att ingen (förmodligen) kommer att gå förbi och kika på my fine ass när jag ligger och snarkar! Sen har jag då en liten "altan". Då jag kollade på lägenheten var det snö på marken, så jag vet inte om vi snackar om en liten gräsplätt utanför dörren eller om det ligger nån planka därunder också.. Hursomhelst ligger "altanen" på solsidan, så det blir nog gött att kunna sitta ute i solen och götta sig på sommarn! Det är lite buskar i vägen nu, men vaktmästarn sa att de skulle röja upp lite till sommaren, så det kan man ju hoppas! :) Här får ni lite bilder.. Det är lite svårt att se, då det är krångligt att rymma en hel lägenhet på ett foto. Men nåt kort blev det iaf:
Da livingroom med altandörr:
Da kaok-wroah:
Da bedroom:
Innergården, eller vad man ska kalla det.. Husen mittemot där tvättstugan är!
Här är då "altanen":
måndag 14 februari 2011
Secret diary of a sad girl (Day 22 – Something that upsets you)
Klockan är över midnatt, vilket betyder att det idag är alla hjärtans dag. Jag vill vara stark.. så där cool och tuff och skita i allt. Tänka att detta är en helt jävla vanlig dag, precis som alla andra dagar. Men det gör jag inte. Och jag är inte tuff. Jag hatar den här jävla dagen. Inte för att jag missunnar alla andra som har en "älskling" att spendera dagen med, utan snarare att det är en påminnelse om att jag är... ja, ensam. Ensam och oälskad. Ingen kommer att sätta upp en massa "jag älskar dig"-lappar på träd i min ära (jag såg detta härom dagen.. någon som var tidigt ute, med andra ord), ingen som har planerat en hel dag för mig.. Ingen som säger de där tre orden.
Sitter och lyssnar på snyftiga kärlekslåtar på spotify och läser gamla mail från mitt ex E; den enda killen som någonsin älskat mig. Tror jag i alla fall.
"...you were the gift for me...i don't know what brought you to Dublin but sure i know that you opened my eyes and freed my mind...between you and me was always about enjoying our time together...living everyday like it was the last...(...)and all the little things we shared were the most important for me...picking you up at work...a cuddle when i was back from work...cooking tortillas together...DRINKING together...our trip to Belfast..."
Vi hade det ganska fint ändå.. Jag tror dels att det var hela grejen att uppleva en annan värld (det var första gången båda av oss var utanför vårt hemland) tillsammans med någon. Vi skapade många roliga minnen tillsammans.. tiden i Dublin var verkligen galen. Jag erkänner; jag stalkar honom på facebook ibland. Bara för att se vad som händer i hans liv och så.. vi har knappt kontakt längre. Som jag förstått det har han flickvän då någon brud skriver att hon älskar honom helatiden på hans wall. Det gör inte ont, faktiskt. Jag är glad för hans skull. Han behöver en flickvän som rycker upp honom lite från tonårslivet han fortfarande verkar leva. Jag vill honom väl och hoppas verkligen att han mår bra.
En killkompis skrev till mig för en stund sedan:
"Sanna, om vi båda är singlar när vi är 35.. kan vi inte skaffa familj ihop då?"
Jag sa ja. Jag vill ha barn i framtiden! Och barn med den här kompisen skulle garanterat bli hur söta som helst.. Känns lite trist om det nu skulle bli så dock.. att jag vid 35 fortfarande är singel och att jag skaffar barn med en kompis för att "säkra framtiden". Hoppas att det inte blir så... men, man vet aldrig.
Jag vill tatuera mig snart.. tatueringen jag tänkt skaffa representerar så väl tankarna jag har i mitt huvud. Att mitt sätt att leva, dvs ensam, har varit ett medvetet val jag har gjort. En konsekvens, kanske man hellre skulle kunna kalla det. Konsekvensen av de minnen och den erfarenheten jag försöker skapa.. Jag antar att smärtan jag känner framför allt på den här dagen, i slutändan är for the greater good. Men just nu suger det. Stenhårt!
Sitter och lyssnar på snyftiga kärlekslåtar på spotify och läser gamla mail från mitt ex E; den enda killen som någonsin älskat mig. Tror jag i alla fall.
"...you were the gift for me...i don't know what brought you to Dublin but sure i know that you opened my eyes and freed my mind...between you and me was always about enjoying our time together...living everyday like it was the last...(...)and all the little things we shared were the most important for me...picking you up at work...a cuddle when i was back from work...cooking tortillas together...DRINKING together...our trip to Belfast..."
Vi hade det ganska fint ändå.. Jag tror dels att det var hela grejen att uppleva en annan värld (det var första gången båda av oss var utanför vårt hemland) tillsammans med någon. Vi skapade många roliga minnen tillsammans.. tiden i Dublin var verkligen galen. Jag erkänner; jag stalkar honom på facebook ibland. Bara för att se vad som händer i hans liv och så.. vi har knappt kontakt längre. Som jag förstått det har han flickvän då någon brud skriver att hon älskar honom helatiden på hans wall. Det gör inte ont, faktiskt. Jag är glad för hans skull. Han behöver en flickvän som rycker upp honom lite från tonårslivet han fortfarande verkar leva. Jag vill honom väl och hoppas verkligen att han mår bra.
En killkompis skrev till mig för en stund sedan:
"Sanna, om vi båda är singlar när vi är 35.. kan vi inte skaffa familj ihop då?"
Jag sa ja. Jag vill ha barn i framtiden! Och barn med den här kompisen skulle garanterat bli hur söta som helst.. Känns lite trist om det nu skulle bli så dock.. att jag vid 35 fortfarande är singel och att jag skaffar barn med en kompis för att "säkra framtiden". Hoppas att det inte blir så... men, man vet aldrig.
Jag vill tatuera mig snart.. tatueringen jag tänkt skaffa representerar så väl tankarna jag har i mitt huvud. Att mitt sätt att leva, dvs ensam, har varit ett medvetet val jag har gjort. En konsekvens, kanske man hellre skulle kunna kalla det. Konsekvensen av de minnen och den erfarenheten jag försöker skapa.. Jag antar att smärtan jag känner framför allt på den här dagen, i slutändan är for the greater good. Men just nu suger det. Stenhårt!
onsdag 2 februari 2011

Jag tror att det bara är jag som kan lyckas med att bli dissad av en kille som jag inte ens vill ha eller är intresserad av. Is this a new low for me? Kan det bli värre?
Om lite mindre än två veckor är det alla hjärtans dag.. min favoritdag på året....! Idag såg jag till att jag inte kommer spendera den ensam.. Jag kommer till och med bli pillad i stjärten!!! ... literally speaking! Jag har blivit kallad till cellprov igen och ska göra det kärleksdagen till ära... Jag vet att ni skulle vilja byta liv med mig.. erkänn!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)