Tvåtusentretton.

Nytt år - nu kör vi!

En kompis frågade mig om hur jag kunde blogga då det är så utlämnande. Jag vet inte. Det är lite som min spåkvinna sade till mig (och satte fingret på det precis): jag pratar inte gärna känslor. Jag pratar gärna och mycket, men när det kommer till grejer jag känner deep inside, så håller jag tyst. Det känns som att ingen skulle förstå mig ändå! I'm pretty fucked up, in that sense. Men det är skönt att berätta för någon om hur jag egentligen känner mig. Det är en liten tröst att ni som läser detta får veta hur jag mår. Tänk om jag skulle go through life utan att någon får veta vad jag egentligen innerst inne känner? Skulle vara lite slöseri på känslor på något sätt.

Mummel, mummel. Vilket flummigt första 2013-inlägg detta blev!

And oh, jag ska försöka vara lite mer positiv detta året. This is my year!