Ni känner förmodligen till min otroliga otur, vid det här laget...? Jag fattar inte hur vissa grejer är möjliga.. men det känns liksom att om något kan jävlas, så gör det det för mig! Det är väl det de kallar Murphy's law, va?
Jag tog en titt på min facebookvännerlista i förrgår och rensade lite. Det slutade med att jag tog bort 150 personer från min lista. Ni vet.. såna där ytliga kontakter som man ALDRIG pratar med. Hur som helt hade jag min första skoldag för terminen igår, och där fick jag syn på en av killarna jag plockat bort från min lista. Men jag kände inte mig orolig, för vi är typ 4-500 personer som läser kursen jag läser nu. Vilka är oddsen att just han skulle hamna i min klass! Det händer ju typ inte.
....MEN det gjorde han ju såklart. I de enskilda klasserna skulle vi sen delas in i olika basgrupper (grupper om fyra personer). Once again.. what are the odds? Jo, men såklart att han hamnar i MIN BASGRUPP!!! I slutet på lektionen ska alla i basgruppen byta kontaktuppgifter, varpå han säger "Jag behöver inte din mail, Sanna, jag har ju dig på facebook". Kill me now.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar