söndag 11 januari 2009

Daijeee, facciamo uno shottino!


Ah, idag vaknade jag utav solen som sken i mitt ansikte.. Det var så härligt. Jag och min sambo (är det den svenska eqvivalenten för flatmate?) gjorde oss i ordning för att gå till PortaPortese, en stor marknad här i Rom, som visade sig ligga väldigt nära vårt boende! Marknaden var enorm (typ Burträskmarknan gånger 2.. minst ;P) och tycktes aldrig ta slut. Det var jobbigt folk överallt, så jag blev inte så köpsugen. Men nu har jag vart på PortaPortese i alla fall, så nu kan jag äntligen bocka av det på listan! Nä, men jag återvänder säkert dit någon fler söndag då jag är mer sugen och har mer pengar! Sen till lunch fick jag äntligen min Pizza al taglio! Som jag har längtat! Och den var värt vartenda öre, trust me. Sedan hörde Challe av sig och jag åkte in till stan för att vandra kring Colloseum med henne och Sandy. Solen sken och det var verkligen jättevarmt och skönt! Nästan som sommar. När vi vandrade kring Colloseum hittade vi en fotbollsmatch mitt i allt, uppe på en liten kulle. Min första kommentar när jag såg spelarna; "Nej, är det en sån där dvärgmatch?". Sen spekulerade vi lite om de var barn som spelade, men det visade sig inte heller vara rätt. De var bara sydamerikaner helt enkelt! Små håriga knuttar från Peru, typ. Är det bara jag eller är inte sydamerikaner supposed to be bra på fotboll liksom? Dessa kunde fan inte träffa målet en enda gång. De kanske var lite retards, after all? "Varför stannade vi kvar om nu denna matchen sög så oerhört mycket?", kan man fråga sig. Och ja, vi är inte mycket mer än människor och måste erkänna att vi stod brevid en hunk i publiken. En riktigt jävla fresh sydamerikan.. Lång var han också! Några blickar utbyttes mellan vi och han, men så mycket mer än så hände inte då vi som kvinnor var för stolta för att ta första steget. Vi beslutade oss för att gå ganska snabbt när matchen var över, då vi var de ändå kvinnorna där och väldigt, väldigt malplacerade, och då först vågar hunken kolla in oss ordentligt och till och med säga "ciao" och vinka lite lätt. Såklart springer en av matchens dvärgar efter oss med kalsonger(?) på huvudet och frågar vad vi ska göra ikväll osv (you know the drill). Vi gick därifrån, och gick en massa till och tog en suppli vid navona. Sen hälsade jag på Pio, il mio tesoro, på hans nya bar i trastevere. Daijeee, facciamo uno shottino!! Med den värmande frasen avslutar jag dagens inlägg. Au revoir!

Inga kommentarer: