Napoli & Blues without shoes

Tillbaka till Napoli - staden som övriga italienare hatar. Men jag måste erkänna att det är nåt speciellt med den staden.. Kanske för att det var min "första" stad i Italien, kanske för att de påminner mig om tiden jag var tillsammans med Enrico. Men en sak är säker; det är en freakin beautiful stad, speciellt på natten. Hur som helst, så kom Enrico och hämtade mig på stationen och vi åkte hem till honom för att käka lite. Hela hans familj var hemma och äntligen kunde jag prata med dem. När jag bodde hos honom 2006, så kunde jag ju ingen italienska alls och hans föräldrar kunde inte engelska. Situationen var hemsk. Men nu kunde jag äntligen prata med dem, vilket var en helt otrolig känsla. Ni förstår inte hur otroligt korkad jag kände mig när jag bodde i deras hus en hel månad och satt och åt lunch och middag med dem varje dag och inte ens kunna säga nåt. Upprättelse! Efter middagen åkte vi till puben där Enricos band skulle spela och riggade upp alla instrument osv. Jag satt där på första parkett som värsta groupien :P När de började spela var stället fullsatt och stämningen var underbar. De var sjuk duktiga och jag när jag satt där och lyssnade satt jag och fantiserade om att jag var med i ett band. Jag vill också vara med i ett band! Spelningen blev verkligen lyckad och efteråt stannade vi kvar på stället, tog några cocktails, skrattade och hade kul; jag, Enrico och hans vänner (som kom att bli mina vänner också efter min vistelse där 2006). De är så oerhört härliga personer och jag har jättekul med dem. Efterfesten blev dock bara för två personer och det var så romantiskt och fint! Jag saknar honom, I do. Jag borde inte, men jag gör det. Well, nu räcker det med känslomässigt snack. Idag var det fotbollsmatch; Napoli-Roma. Det var ju meningen att jag skulle och se matchen live, men tydligen har de förbjudit alla som inte bor i Napoli att komma och se matcher som spelas där pga allt våld som inträffat. Jävla fucking skit. Men jag och grabbarna såg matchen på strbilds-TV hos Enrico. Vem vann? ROMA så klart! Haha, jag var den enda som hejade på Roma, så ni anade inte hur förbannade resten av gänget var. Helt deprimerade, haha. Efter matchen skjutsade Enry mig till stationen och jag tog tåget hem till Rom. End of story. Nu sitter och och är deprimerad och tänker på hur mycket jag tycker om E och det skulle sitta så jävla fint med lite svenska chips just nu. Ni anar inte.

Bilden och videon är från giget. Enjoy!