Män - del 4.

Del 4 fan. Jag skulle snart kunna skriva en bok om mitt icke-existerande love life. Mina underbara vänner här nere fortsätter att råda mig om att jag ska sluta lägga all min energi på att hitta mig en man - att det är först när man slutar leta som den riktiga prinsen visar sitt vackra nylle. Kanske stämmer det? Hur som helst borde jag i alla fall byta taktik, då min nuvarande inte fungerar bra alls. Eller borde jag kanske byta land, rent utav? Italienare är ju verkligen roliga och så, men jag känner att jag mer och mer börjar tappa smaken för dem. Kanske beror det på att det är jag som har mognat under min tid är, eller så beror det helt enkelt på att italienarena har gått loss för mycket med pincetten. Män med pinnsmala ögonbryn är inte, och kommer aldrig att bli, snygga i mina (och många andras) ögon. Jag förstår inte vad de tänker med? De ser ju fan mer kvinnliga ut är kvinnorna här, which is kinda baad.

Det finns ju givetvis normala italienare också, men dom ska ju köra nåt jävla rävspel helatiden, så jag tappar helt enkelt intresset. Om de nu vill vara med mig, varför ringer de då inte? Varför säger dom inte det då? Jag fattar noll. Men jag har bestämt mig nu. Jag orkar inte sukta efter någon längre. Vill de ha mig, får de fan se till att göra något åt saken. Jag ska bara vara nu. Jag ska njuta av italien och sommaren. Fast snart ska jag njuta av Göteborg också. Den 27 maj kommer jag! Håll i er!