Män.

Jag blir så less. Varför måste jag alltid utsätta mig själv för situationer där jag troligtvis kommer att bli sårad på kuppen? Varför var jag tvungen att åka till Neapel när jag visste att det skulle medföra att jag skulle börja känna mer för E, som jag ofta gör när jag har umgåtts med honom...? Det var precis det som hände: mina känslor blomstrade upp igen och jag föll för honom... igen. Bara för att återigen låta honom såra mig! Efter min helg i Neapel så bestämde vi att han skulle komma till Rom helgen efter. Vi planerade det hela bra och han skulle höra av sig när det närmade sig fredag för att meddela mig vilken tid han skulle anlända osv. Tror ni att han kom till Rom i slutändan? Nej, så klart inte. Men vet ni vad det värsta är? Han hörde inte ens av sig - varken före, under eller efter helgen. Jag vet inte vad jag hade förväntat mig egentligen.. Det känns som att detta är så jävla typiskt honom, eller rättare sagt, så jävla typiskt män. Mitt jobbstrul ligger inte bra till han heller efter gårdagens konstiga och taskiga beteende. Non ce la faccio piú!!